Palladium 17 april Vad bättre att pigga upp en vanlig tråkig vardag med, än Final Days Society! Just detta gjorde jag och ett par vänner till, för ett par veckor sen, på Palladium i stan.

Jag har sett FDS en gång tidigare och därför viste jag vad jag hade att vänta. Detta är inte vanligtvis min favoritmusikstil men när dessa killar gör det de gör får jag gåshud. Och ska det inte vara just så. När man verkligen gillar något. Ska man inte då få just gåshud? Jo det ska man fanimej!

De börjar konserten med sin åttaminuterslåt. Som bara växer och växer. Rök...massor av rök fyller scenen och som den svämmar över kanten på scenen, svämmar också musiken över kanten och flyter tillsammans ut över publiken. Palladium är för många band, en rätt så svårspelad lokal. Det är en sal med rymd. FDS's musik passar perfekt här eftersom deras musik kräver rymd. De framför många fler låtar och ibland tycker jag mig få liiite Kent vibbar, men eftersom resten är så pass bra, bortser jag ifrån det.

Jag o mina vänner var mycket nöjda och upprymda över att det hade varit skitkul, jättebra och flera berömde killarnas tekniska skicklighet. En vän till mig sa: Jag gillar inte sådan här musik men fy fan vad de var duktiga! Fan vad bra! Helt sjukt skickliga!
Vi lämnade sen stället mycket belåtna och de flesta av oss, 140 kronor fattigare, men en skiva och en FDS t-shirt rikare. Skivan spelas hela tiden i bilen och t-shirten måste redan tvättas.

Elin Walldau